Lite tankar
Stumpisen min..Livet är precis så här man känner sej på topp o så ner som en pannkaka o känner sej liten o ensam . Men det bästa är att det kommer oftast någonting bra av det "dåliga" o jag tror om du håller ut kommer det många nya vänner o bekantskaper ska du se för :LIVET ÄR JU HÄRLIGT!!
Många styrkekramar mamman
Jag känner precis likadant.. Jag tror ingen kommer ringa mig när jag har flyttat. Min telefon är tyst hela tiden och jag är fortfarande hemma i Sverige.
Tur att man har sin familj som alltid finns där.
Man ser verkligen vilka som är ens vänner och inte. Tråkigt nog så är det så att alla börjar glömma bort en bara för att man inte är där. Tråkigt hur kompisar prioriterar bara för att man inte är i Sverige.
Jag skrev också ett sånt här inlägg och några fattade vinken och hörde av sig.
Man tror liksom att alla ska vara jätteledsna och höra av sig varje minut men så är inte fallet.
tråkigt att det händer oss båda.
Men kom ihåg att du bor i "The land of opportunities" och snart ha en massa nya vänner.
Kram
Men Annis! Nu kände jag bara förlåt för att jag åkte! Skulle fasen ha stått ut och inte slösat bort allt på två månaders onödiga aktiviteter. Det var så dumt! Men kämpa på, du vet att du är stark och att du klara allt. Tänk så långt du redan har kommit. Usch, vad jobbig jag blev nu :( :)
Blir jätte ledsen när jag läser detta... Kan förstå att det känns skitjobbigt ibland och jag önskar så innerligt att jag bara kunde komma över till dig och ge dig en stor kram.
Håller med mamma i det hon skriver. Är förmodligen denna period som kommer vara jobbigast för dig eftersom du är så långt hemifrån oss din familj och samtidigt ännu inte hunnit fått dig en bekantskap hos dig. Men så snart det är klart med visum, så du kan komma hem till oss en liten stund samt även börja jobba där borta tror jag allt kommer av sig självt.
Jag älskar dig lilla syster & saknar dig enormt!!
