Ett inlägg om Charlie
Någon undrade hur det har gått med vår lilla Charlie och det har gått förvånansvärt bra.
Jag var ju super duper orolig för att Miles skulle springa och gömma sig och aldrig komma fram igen.
Men där hade jag ju inget att oroa mig för. Charlie är världens sötaste, vill inget illa alls. Miles tycker mest han är konstig som vickar på svansen som en dåre och rullar runt på rygg och vill bli kliad.
De har till och med börjat busat med varandra, så sött och det gör mig så glad.
Men, tillbaka till hunden! :)
Charlie är inte kastrerad. Men för att fortfarande ha sina man parts kvar så är han väääldigt lugn..
Vi hade problem med att han spydde upp maten och kissade bakom soffan de första två-tre dagarna. Vilket är ganska förståeligt. Vi gav honom 'blöt' foder och torr foder. 'blöt' fodret har vi uteslutit helt= inga spyor.
Han var nog en utehund, alltså att han nog bodde i någons bakgård. Han visste inte vad som var rätt och fel..
Så efter ett par dagar fick vi in honom på ett schema och vi sover med dörren stängd till vårt sovrum (han vaknade 4 på morgonen en gång och gick ut i vardagsrummet och kissade bakom soffan, jag visste ju vad som skulle hända men var 2sek för sen att följa efter honom, sover vi med stängd dörr så går allt bra) Sedan köpte vi en liten crate åt honom som han får sitta i på Måndagar när jag är i skolan i 3 timmar.. (det går bra, han vande sig snabbt med att sitta där, han får ju godis)
Charlie slutade kissa inomhus redan efter 3e dagen för vi tog ut honom ungefär varje timme, eller varannan timme. Så vi kan vänja honom med att man ska gå ut för att kissa, (bajsa har han aldrig gjort inomhus) Men så i Fredags kväll så kunde han inte riktigt bli bekväm, typ vilken filt ska jag sova på och så gick han fram till dörren och började flåsa= jag måste kissa, NU! haha så på med selen och ut och kissa.
Snacka om att vi blev stolta, vi har alltså lyckats med att lära honom att man måste gå ut även om det är riktigt illa..
Nu tar vi ut honom kanske var tredje timme, lite beroende på vad för tid det är på dagen.. Men det schemat verkar funka och hoppas det håller i sig :) Längre fram kommer vi säkerligen kunna lämna honom en 'hel dag' utan att någon olycka skulle hända. Han sover djupt under nätterna och snarkar som en HEL karl. Varken jag eller Brandon snarkar så jag har vaknat lite titt som tätt. Men det vänjer jag mig vid snart. :)
Charlie har nämligen allergier stackarn och känsliga ögon..
Han är så snäll och vi hade inte kunnat adoptera en gosigare hund, han äääälskar att bli kliad på magen och vill vara med hela tiden.
Charlie är också väldigt duktig på promenader, det är jag otroligt glad för, för jag går ut på långpromenad varje dag. Han skäller inte i onödan, skäller en annan hund, ja då skäller han gärna tillbaka. Han skäller även på män om dom kommer från 'ingenstans', då blir han rädd och morrar/skäller. Annars går han snällt framåt i sitt koppel.
I Fredags tog vi med honom till parken när Brandon spelade frisbee golf och då fick han springa lite löst och även det gick bra. Fast jag hade 'godis påsen' i närheten utifall han skulle fått för sig att springa iväg.
2h efter att vi precis tagit hem Charlie. De sov på varsin sida av Brandon :)
Charlie älskar att bli buren. haha.
Chihuahua hundar fryser väldigt lätt. Vi hade balkongdörren öppen en kväll och han sov på golvet och där var det kallt. Så han fick en filt över sig. haha sötisen.
Vi vill kastrera honom. Men, han är ju väldigt snäll som sagt och vi lider ju inte så mycket av att han har allt kvar. Jag är orolig att han kommer förändras så mycket. Men finns det någon hundägare med ungefär samma upplevelse? Alltså att kastrera en ca1,5 årig hane?
Kommentarer
Postat av: mamma
det verkar ju gå bra det här , lycka till i fortsättningen oxå!
Trackback